Politikerna behöver helt nya sätt att se och tänka, men också att agera när det gäller våld mot kvinnor. Sveriges 6:e jämställdhetsmål är att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Den 25 november i år är det 20 år sedan FN instiftade dagen för att uppmärksamma våld mot kvinnor. Det är viktig att lyfta upp just våld i nära relationer på denna dag för den 6:e jämställdhetsmålen annars endast ett tomt löfte på ett papper.

Var tredje kvinna är våldsutsatt runt om i världen enligt WHO. I Sverige uppger var femte kvinna, i nationella trygghetsundersökningen, att hon är våldsutsatt. Vart tionde barn och ungdom lever med våld eller utsätts själva för våld och/eller hot av sin familj. Studier visar att närmare 7 av 10 våldsutövare i nära relationer går fria. Det finns siffror på att mörkertalet är väldigt stort, mellan 5-10 gånger större, och jag förstår varför. Kvinnorna erfar alltför ofta att anmälningarna läggs ner. Det är inte konstigt att man inte anmäler om man vet att våldet kommer inte att utredas. Politikerna måste börja tänka nytt.

Vilka åtgärder finns i dag för att förändra systemet? Man måste ha olika perspektiv. En som hjälper i dag, en som hanterar frågorna på kort sikt och en som är på längre sikt. För att kunna minska våld i nära relationer måste man börja med problemet, nämligen våldsutövaren. Det är statistiks bevisat att 84% av allt våld i nära relationer utövas av en man mot en kvinna. Börja med att säkerställa att våldsutövare skall kunna flyttas från hemmet. Det finns i dag teknisk möjlighet med fotboja till exempel men lagarna tillåter inte det. Är det inte dags att ändra på lagen och möjliggöra vid vissa typ av brott, till exempel grov kvinnofrid att mannen flyttas från hemmet även under utredningstiden? Varför skall kvinnorna och många gånger deras barn behöva fly och gömma sig på en kvinnorjour?

Jag arbetar på Freezonen som är landets enda kombinerade kvinno-, tjej-, och brottsofferjour. Jag möter ofta utsatta tjejer och kvinnor och ibland killar som inte får leva sina egna liv som de vill på grund av våld, hot eller andra begränsningar. Vi hör många berättelser och vi ser ofta hur brottsdrabbade personer blir bemötta. Vår erfarenhet är att de våldsutsatta personer vi träffar generellt får dålig hjälp och stöd. Den här bilden överensstämmer med många andra jourers berättelse.

Det vanligaste anledning till att en våldsutsatt känner missnöje är just att utredningen läggs ner. Det mest frekventa kommentar man hör när man frågar de som genomför utredningar att det saknas resurser och saknas kompetens. Hur länge kan man upprepa samma svar på frågor?

För att Regeringen skall kunna uppfylla sin 6:e jämställdhetsmål behöver politikerna tänka om och tänka nytt. Det finns flera studier, som till exempel i USA där det finns beprövade metoder som visar att rätt satsat pengar bidrar till mindre våld.

Freezonen har tagit fram Sveriges första VR - kortfilm som visar en ung flickas utsatthet. Vi kommer att visa filmen på ett seminarium i riksdagen, i samarbete med en riksdagsledamot från Liberalerna, för att påminna politikerna om den 25:e novembers betydelse. Vi har ett enda mål, att de som ser filmen skall komma närmare känslan att vara våldsutsatt. Varför ? För att vi vill bidra till förändring och vi tror att se saker från ny perspektiv kan göra det. Politikerna behöver helt nya sätt att se och tänka, men också att agera när det gäller våld mot kvinnor. För i regeringsförklaringen, det 6:e jämställdhetsmålet, står det att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Låt inte målet vara ett tomt löfte på ett papper.

Susanna Udvardi, kvinnorättsaktivist och verksamhetschef för Freezonen Kvinno-, tjej-, och brottsofferjour